Förnuft och känsla
Versão em português no final do texto em sueco.
Om det finns en sak som jag älskar Sverige för är möjligheten man har för att diskutera allt. Till exempel, kvinnor som känner sig illa till mods när de ser lättpåklädda modeller i affischer på stan kan utan tveksamhet diskutera anledningen till att vi översvämmas av detta varje dag. I Brasilien, skulle jag säga att jag inte vill se nakna damer annonsera underklädder i varje hörn, skulle jag bli hånad och kallad inte bara häxa utan även ful kärring, tjockis och andra oöversättbara ord.
Det som pågår i Brasilien är en besatthet i att förlöjliga folkets (framförallt kvinnors) åsikter och att inte ge utrymme för en förnuftig diskussion som inkluderar till exempel vackra kroppar, feministiska vinklar och obehag som många kvinnor (och några män) känner när de bli ständigt påminda av vad de inte har. Jag skulle vilja att folk i Brasilien i allmänhet och i Rio de Janeiro i synnerhet kunde förstå detta och höja diskussionsnivån omkring sexualitet och kroppen.
Ã… andra sidan, lite galenskap kunde göra ett under för ett land som Sverige, som aldrig slutar att ifrÃ¥gasätta allt rationellt. Ett exempel: fotboll. Här analyseras alla matcher, alla vinklar. Medan nÃ¥gra tycker att det är löjligt att följa 22 män springa efter en liten boll, andra grämer sig för svenskspelarnas chanser, hoppas pÃ¥ en bra framträdande av den Ã¥ldrande Henrik Larsson och den ständige skadade Fredrik Ljungberg, och vandrar mellan kärlek och hat i “Zlatanland”.
Jag är, som de sistnämnda, fÃ¥ngad i dessa yra av känslor (även om jag är redan sÃ¥ld pÃ¥ Zlatan och tycker han är fantastisk). Men, hej, jag är brasiliansk. Jag älskar obehindrat de djärva och “coola”, jag vill se mera spektakel och mindre förnuft. Jag vill vinna men inte med ett kompetent lag utan med ett lag av artister. Trots mitt röda svenska pass, mitt personnummer och min förkärlek för det organiserade Sverige, jag är i grund och botten brasiliansk. Inga tvekan om det.
Det jag vill är att kunna försjunka mig i ovillkorlig kärlek och hat för elva män; att kunna titta på TV:n med kärlek i blicken och låta mig översvämmas av tacksamhet för gud (eller Budda eller Allah eller Ronaldinho) för att mitt lag har vunnit en match till. Jag vill kunna se på motståndarlaget med vrede i ögonen och tycka att de är skit utan att behöva ifrågasätta min överdrift. Jag vill utlämna mig åt känslorna under 90 minuter och bli totalt utmattad efteråt.
Detta är fotboll Brazilian style.
Det portugisiska ordet för dagen är emoção, känsla.

May 18th, 2006 at 09:33
Jag ska genast skaffa boken “Football for Dummies”
May 18th, 2006 at 12:09
Parabéns pelo interessantíssimo site, Maria, o qual já acompanho há quase um ano. Mas essas postagens em sueco me deixaram intrigado…por isso preciso fazer uma pergunta íntima: os seus sonhos são em sueco? Se forem, posso comunicar-lhe com orgulho que você é efetivamente bilíngüe, o que é muito diferente de falar outra língua.
O duro é perceber que nada sei ao ver o texto: somente os “Brasilien”, os “att” alguma coisa, que provavelmente indicam o infinitivo de sabe-se lá qual verbo…
Continue assim!
May 19th, 2006 at 06:22
Hahahha, gör det, älskling!
Jag förklarar det för dig! hohohohohohoh
Oi Fabius, fico feliz que goste do Montanha, ainda mais vindo aqui há quase um ano. Nossa, que barato! Obrigada! Sobre sua pergunta: sim, às vezes sonho sim em sueco, mas ainda sonho predominantemente em português. O mais engraçado é que a maioria dos meus sonhos/pesadelos angustiados e difíceis, que me fazem acordar com um peso no peito, são em português. Já os em sueco são mais… líricos (ou menos sérios).
May 19th, 2006 at 17:26
Hej!
Jag är en svenska som växte upp i Brasilien (1951 - 1961). Till Sverige kom jag 6 år senare. Jag läser med stort igenkännande dina iaktagelser av Sverige. Tyvärr skriver jag inte längre så bra portugisiska.
Apropå drömmar…jag drömmer inte på något språk. När jag första gången fick frågan om vilket språk jag drömmer eller tänker på förstog jag inte ens frågan. Jag tänker enbart i bilder vilket jag senare fick reda på var vanligt bland barn som växer upp flerspråkiga.
P.S. Jag bor för tillfället också i nordligaste Sverige
May 20th, 2006 at 10:00
E vamos que vamos para a Copa! Você não falou do Melodifestival este ano, nem sei com quem a Suécia vai concorrer mas parece que está entre as favoritas. bjs,
May 20th, 2006 at 13:36
Que bom que tenha gostado da minha análise, Maria! Não sou psicólogo, mas arrisco uma interpretação sobre os seus sonhos em português serem pesados e os em sueco serem mais líricos.
O fato que vivendo na Suécia há cinco anos apenas, não há como suplantar ainda os vinte e tantos vividos no Brasil. Assim, os traumas (ou mesmo lembranças ruins) de infância são todos em português. A sua mudança para a Suécia iniciou uma nova fase, certamente muito melhor que a anterior, mesmo não sendo fácil (e quem acompanha as postagens sabe disso). Então, é natural que seja assim. Provavelmente quando você tiver vinte ou trinta anos de Suécia, vai sonhar predominantemente em sueco, com uma variedade maior de sonhos.
May 22nd, 2006 at 13:37
Hej Rosita, vad roligt att du hittade hit! Intressant detta med flerspråkliga barn som drömmer i bild. Det är nästan poetiskt, eller hur? Tack för din besök och hoppas kunna se dig igen här. Um abraço!
Marcia de Souza, só pra te satisfazer, escrevi sobre o Melodifestivalen hoje. Beijocas.
Fabius, o interessante é que tive dois sonhos em sueco. Em ambos sou eu, a Maria de sempre, brasileira, falando sueco com um sueco, ou seja, mostrando que sei falar a lingua dele. Acho que você tem razão, no sentido de que com o tempo o sueco vai tomar mais parte de mim, se bem que li um artigo que mostrava que idosos finlandeses e que moram na Suécia há 40, 50 anos, quando ficam velhíssimos, esquecem o sueco e falam apenas em finlandês.
May 22nd, 2006 at 17:20
Faz sentido. Mas isto só deve acontecer com aqueles idosos nos quais o processo de envelhecimento da mente foi mais aguçado (doenças, por exemplo).
As memórias mais antigas (i.e., as da infância) são preservadas, enquanto as outras se perdem, em maior ou menor proporção.
Exercitar o corpo e a mente e não ter histórico médico familiar desfavorável certamente evitarão este problema.
May 22nd, 2006 at 18:28
Fabius, a primeira parte da receita de bem-estar eu posso até tentar realizar, mas infelizmente tenho um histórico familiar não muito favorável. Minha avó materna sofreu mais de dez anos com Alzheimer. Ela morreu em setembro do ano passado.
February 20th, 2007 at 22:37
Hej, Mary,
Jag heter Bruno Tyson ( tungvikt boxare ) och jag arbeter som skattstjänsteman här i Cuiabá.Jag har lärt mig svenska själv, men tyvärr har jag ingen med vem att tala.Jag älskar de nordiska sprak och jag tänker resa till Sverige och Danmark i ar.Jag skulle vilja lära känna människor i Brasilien som kan tala svenska eller danska.Jag har skrivet en själv - hjälp bok om näring, psykisk självförsvar och andelig reprogrammering. Jag skulle vilja sända den till dig.Min e-mail är adcrvlh@terra.com.br eller brunotyson99@hotmail.com
Hej da